I eftermiddags var vi hos veterinären, det  var syster som skulle vaccineras plus kolla upp en ev. sträckning på vänstra frambenet.

Det var faktiskt rätt pinsamt att behöva följa med, för sicken ynkrygg hon är... Och såklart när hon kommer in genom dörren på mottagningen, kan hon inte sluta "prata"..  

Matte gjorde lite hand-dutt övningar så hon fick annat att tänka på medan vi satt i väntrummet. Och då blev hon tyst.

Men så fort det var dax för vår tur så satte hon igång sitt högljudda "prat" heeela vägen in i undersökningsrummet!

Pinsamt!!!

Lite credit får jag väl ge henne för gott uppförande under själva sprutan och när veterinären böjde,sträckte och klämde på hennes båda framben. Men bara det, för hädanefter tänker jag INTE följa med henne  .

Men iallafall, i några veckor framåt nu så är det koppelrastning och bara stillsamma ev övningar för syster som gäller ( hur nu hon ska klara det??,   ...).

Tala om slagen hjälte va?...och för ett litet veterinärbesök!? Tur hon har mig som vakar över henne....

Hej hopp!

Nu har det allt blivit kyligt på morgonkvisten! Då gäller det att göra vad man ska, kvickt som attan så man kan komma in snabbt igen!

Blött är det alltid i gräset med nu och då är det inte så lätt att veta vart man ska sätta tassarna...för blöt vill jag då inte bli...

Nä morgonrastningen ska gå fort.

Sen frukost och efter det, morgonmys i mattes knä medan hon sörplar i sig sitt frukostkaffe.  

Bra start på morgonen tycker jag  .

Hej hopp!