Igår var vi ute och spårade med herr Nisse och hans nya pyttiga lillasyster Zelda. Pyttig och pyttig förresten, hon var minsann bra mkt större än mig, attans söt oxå...men det tänkte jag inte säg högt !

Nej skällde ut henne gjorde jag istället, men hm hon såg inte alls ut att bry sig om det???

Och dessutom verkade det läggas mer uppmärksamhet på henne än mig??! Hemskt!

Jag gjorde allt för att synas kan jag lova, fjäskade mig med på fikastunden medan spåren låg till sig, gullade med deras Matte (jag tror jag gjorde ett gott intryck..då iallafall....)

..jag t.om bjöd på lite pajaskonster och busade runt lite. Bara inte Matten tog illa upp för jag räckte ut tungan när jag inte fick smaka en hel kanelbulle,utan bara en smula  ...

Efter fikat var jag först ut att ta mitt spår, och som vanligt var jag ju jätteduktig,fast matte tycker jag ska kolla av viltdofterna mindre...man faktiskt va..så vet jag precis vad mitt spår går ändå, lätt som en plätt ju!

Och t.om med matte kände lukten av grisarna, inte illa av henne minsann!?

Sen var det systers tur och huj vilken fart hon hade, mattes händer var illröda av linans fart! Men duktig var hon syster,trots mattes klantiga upplägg av spåret.

När herr Nisse kom tbx från sitt spår så tyckte jag att även han kunde få sig en utskällning, inte av nån särskild anledning..jag bara ville...

    Matte muttrade att det kunde hon ju förstått redan från böjan att jag skulle hålla på så här...med tanke på min uppsyn redan i bilen.....

"Evil little Smula" 

Hej hopp!